tisdag 29 december 2009

Fler avåkningar i Skåne

SvD skriver att det är flera avåkningar i Skåne. Inte så konstigt med tanke på att det är bara runt 28% som har dubbdäck. Tyvärr finns det även fler i Skåne som åker med sommardäck. Kolla gärna undersökningen gjord av Däckbranschens Informationsråd. Den dubbfria andelen vinterdäck är högst i Skåne, 67% och sommardäck hela 5%. Att köra på sommardäck på vinterväglag är förenat med livsfara också för andra trafikanter. Straffet borde vara mycket kännbart. Antisladdsystem har knappast någon verkan när däcken har så dålig friktion mot underlaget. Kolla gärna VTI:s undersökning.

Vintervädret lär bestå, åtminstone fram till trettonhelgen. Det är nu ett par månader framöver vinterdäcken verkligen behövs. Häromdagen, tredjedag jul körde jag hem från Göteborg. Rv 27 från Borås till Gislaved var i mycket dåligt skick. Trots att snön hade kommit kvällen och natten innan så hade väghållaren överhuvudtaget inte plogat. Det var en hög mittremsa med snö och höga otäcka snökanter. Det gällde verkligen att köra i spåren. Den som körde längst fram körde långsamt och bestämde takten. Att göra en omkörning var otänkbart för mig eftersom det var dessutom mycket mötande trafik, men tyvärr finns det de som bara måste fram snabbare. En omkörning hade lätt kunnat sluta i diket. Kör försiktigt och helst med dubbade vinterdäck av nordisk typ.

En bekant till mig skickade ett mejl med berättelserna nedan. De belyser i hög grad problemet med att väghållarna, framförallt Vägverket, minskar på snöröjningen samtidgt som man arbetar för att förbjuda dubbdäck.

En historia apropå Halvards utgjutelser om dålig vinterväghållning:

Eftermiddagen tisdagen 15 december (i förra snöovädret) körde jag hem från
Stockholm. Det blev en mer spännande tur än jag önskade mig. Drygt fem och en halv timma tog den till Gislaved. Och orsaken både till spänningen och den långa körtiden var inget annat än dålig (obefintlig) snöröjning. Först sent på eftermiddagen, strax före Norrköping, såg jag plogbilar. Tyvärr på väg mot Stockholm, och troligen då pga det flertal lastbilar som befolkade dikena åt det hållet. För egen del fick jag röjd väg först i höjd med Vättern (Smålandssidan).

Så långt hade jag vid några tillfällen försökt mig på att köra om några särskilt ­ i uppförsbackar ­ långsamtgående långtradare, men fått avbryta, eller med hjärtat i halsgropen med nöd och näppe lyckats komma om. Apropå långtradarchaufförer så kallades dessa förr för 'vägens riddare'. Numera borde de nog benämnas rovriddare. Det jag sällan lyckades med, d v s köra om, praktiserades frekvent av dessa, med påföljd att man då och då befann sig i ett ogenomsynligt slaskhav och endast hade att försöka följa ett par röda ljuspunkter framför sig, som blinkade till då och då.
Strax söder om Linköping steg motortemperaturen oroväckande och jag stannade vid OK/McDonald för att kolla vad som var fel. Allt slask hade fullständigt murat igen fronten och, eftersom det var minusgrader, frusit till ett ispansar.

Så jag förstår fuller väl Halvards irritation på hemväg från Göteborg den 26e. Inte minst som en bekant samma dags förmiddag, på väg till mig, ringde strax efter kl 10 och berättade att han stod i ett dike några kilometer från Tranemo.

Han hade kommit ur det smala spår som fanns och höger framhjul sugits fast i mittsträngen. Med påföljd att den instabilitet som L. ofta demonstrerat
inträffade. Bilen snodde runt och gick med bakändan före ner i diket.

En annan bekant i samma ärende var samtidigt på väg från Karlskrona. Denne kom visserligen fram utan missöden, men rapporterade att vägarna söder ut heller inte var särskilt tjänliga för biltrafik. Det tycks således vara en rätt allmän företeelse att spara lite slantar på att låta plog- och sandbilar stå kvar i garaget.

Som slutkläm kan man fråga sig om 0-visionen numera är både död och begraven. Den som skulle minska antalet döda i trafiken. På något annat sätt kan väl knappast tolkas att man först ger sig på dubbdäcken i akt och mening att få bort dessa och sen ger fullkomligt sjutton i halkbekämpningen. Eller är det bara så att man nu intagit en mera "praktisk" hållning till parmetern kostnad för säkerhet ställd mot kostnad för liv och lem?

torsdag 17 december 2009

Dubbfritt om två veckor

Hur skall det bli när dubbförbud införs i Stockholm och alla så småningom, inte bara bussarna, skall köra dubbfritt?

Nu, dagarna efter snöovädret, varnar Vägverket för halt väglag. Om något år kanske flertalet Stockholmare har tvingats byta till dubbfritt och då blir det ännu halare med fler olyckor som följd, något som inte alls bekymrar miljöbitna politiker.

Snökaos i hela Europa den 19 dec skapar naturligtvis stora problem. Bilisterna saknar inte bara dubbdäck, de flesta saknar vinterdäck. Att halka runt på sommardäck går bara inte. De flesta kommer inte ur fläcken, och gör de det så hamnar dom snart i diket.

Bussarna i Stockholm har aldrig haft särskilt bra däck på vintern, om de ens bryr sig om att byta däck när vintern kommer. Dubbdäcken skapar ett ökat grepp för de som kör odubbat, men det hjälper föga på en buss med däck som glider lätt på halt underlag. Men det blir ännu värre den dagen alla bilar i Stockholm tvingas köra dubbfritt. Alla polerar, ingen skapar grepp. Att väghållarna inte mäktar med att hålla vägarna farbara är dagens händelser bevis nog.

Ledbussarna är ännu sämre i svår halka än vanliga bussar. Det bakre delen kan lätt gå sin egen väg, särskilt om den inte har bra vinterdäck.

Nu är dubbförbudet på Hornsgatan från och med 1 januari ett faktum, och politikerna lär driva igenom att det skall gälla hela Stockholm, om inte annat så med hjälp av miljözoner. Säkerheten struntar man i, bara man kan skryta med att Stockholm är en av världens renaste städer, med eller utan dubbdäck.

Dubbdäckskonspirationen

I SvD skriver man om att förbifarten Stockholm inte kan byggas på grund av luftföroreningsproblem skapade framförallt av dubbdäck. Detta är att sticka huvudet i sanden (eller partiklarna!). Problemet med tunnlar är inget nytt och förekommer inte bara på vintern då dubbdäcken finns. I en intervju i tidningen säger en busschaufför att 'vi sitter i avgaser åtta timmar om dagen'. Exakt, det är avgaserna som är problemet, och det året runt. Att skylla på dubbdäcken är bara en del av konspirationen att få bort dubbdäcken, som forskare, politiker och myndigheter håller på med. De vill inget annat än spara pengar, i detta fall på bekostnad av säkerheten.

Dubbdäck ger ökad säkerhet på ishala vägar och det är viktigt, framförallt för de som har valt att köra odubbat. Att straffa bort eller till och med förbjuda dubbdäcken är orättvist och i längden livsfarligt.

Problemet i tunnlar måste lösas med en bättre ventilation (året runt), men det kostar väl för mycket?

För bussarnas del bör det räcka att utrusta dem med effektiva kupéfilter och ett lagom övertryck så att inte luften läcker in vid otäta dörrar. Flygplan är ju täta, så omöjligt skall det väl inte vara.

tisdag 8 december 2009

Stockholm nästbäst!

I en artikel i Dagens Industri finns en undersökning som visar att Stockholm är den nästbästa staden miljömässigt. Att Stockholm inte blev etta beror på för stor vattenförbrukning. Dubbarnas påstådda partikelbildning har uppenbarligen inte haft någon betydelse i sammanhanget. Även Helsingfors kommer högt upp på listan, trots minst lika mycket dubbdäck som i Stockholm.

Nej, politikernas kampanjer mot dubbar har inget vare sig med miljö eller hälsa att göra. De ser det bara som en möjlighet att klara EU:s mycket trubbiga krav på PM10-partiklar som inte får överstiga vissa gränser. Vad det egentligen är för typ av partiklar bryr man sig inte så mycket om. Att Vägverket hänger på beror i sin tur endast på att de ser en möjlighet att minska vägslitaget utan att de behöver anstränga sig. Framförallt kan de välja billigare beläggningstyper. Säkerheten kommer i andra hand.